ETISKA REGLER

Medlemmarna i SBPR är företag som förpliktar sig att hålla sig till en etisk accepterad relation i förhållande till kunder och leverantörer. SBPR har tagit fram etiska riktlinjer som branschens medlemmar bör jobba med i det enskilda företaget. Våra riktlinjer bygger på den svenska mutlagstiftningen, Kod om gåvor, belöningar och andra förmåner i näringslivet (näringslivskoden) samt EPPAs Code of Conduct. Som en hjälp för företagen har föreningen också tagit fram ett styrdokument. Riktlinjerna syftar till att vägleda våra medlemsföretag om hur gåvor, belöningar och andra förmåner inom branschen bör hanteras för att främja branschen och enskilda företag. Riktlinjerna innebär att medlemsföretag och dess medarbetare ska följa lagregler och etiska riktlinjer inom området samt aktivt verka för sund konkurrens och tidsenliga relationer såväl inom vår förening, företaget som i förhållandet till kunder, leverantörer samt övriga samarbetspartners. Medlemsföretag bör upprätta egna riktlinjer med stöd av etiska riktlinjer samt utbilda medarbetare, informera kunder och leverantörer samt också ständigt föra en öppen dialog inom branschen om den kultur vi vill bli förknippade med.

Tagande och givande av muta är de två brottsrubriceringar som kan bli aktuella och i vissa speciella situationer kan dessa brott betraktas som grova. Följande rekvisit föreligger.

– Arbetstagare eller person som utövar uppdrag.

– Tar emot, godtar ett löfte om eller begär en OTILLBÖRLIG FÖRMÅN för utövningen av anställningen eller uppdraget – (tagande av muta).

– Och arbetstagare eller person som utövar uppdrag.

– Lämnar, utlovar eller erbjuder en OTILLBÖRLIG FÖRMÅN för utövningen av anställningen eller uppdraget – (givande av muta).

Gäller även om förmånen uppkommer innan anställning eller uppdraget påbörjas men också när anställningen eller uppdraget upphört. Gäller också om förmånen avser någon annan än sig själv som exempelvis när förmånen skickas hem till bostaden och någon där tar emot.

I marknadsföringslagen finns också regler som innebär att företag vid vite kan förbjudas med otillbörlig marknadsföring i form av att erbjudande av olika typer av förmåner.

Företag får lämna, utlova eller erbjuda en förmån till anställda eller uppdragstagare i ett annat företag om:

– Det sker öppet,

– förmånen är måttfull,

– och förmånen inte heller i övrigt är sådan att den typiskt sett kan anses vara beteendepåverkande för den anställdes eller uppdragstagarens sätt att fullgöra sina arbetsuppgifter eller uppdrag.

Företag bör iaktta särskild försiktighet:

– Om förmånen har ett högt värde eller ges frekvent.

– Om den anställde eller uppdragstagaren erbjuds varor eller tjänster som kan nyttjas privat.

– Om förmånen i tiden sammanfaller med affärsförhandlingar med mottagaren.

– Om förmånen (av evenemangskaraktär eller liknande) riktas till särskilt utvalda 
personer.

– Om förmånen inte är känd för mottagarens chef.

– Om förmånen avviker från vedertagna umgängesformer inom näringslivet.

Företag får inte lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån för utövningen av anställningen eller uppdraget avseende myndighetsutövning eller offentlig upphandling. Företag bör också avböja begäran om otillbörlig förmån före, under eller efter sådant förfarande.

Särskild försiktighet gäller vid offentlig upphandling och myndighetsutövning. Det är inte tillåtet att lämna, utlova eller erbjuda en förmån som typiskt sett kan påverka tillämpningen av ett sådant system. Detta gäller också kommunala bolag. Förmånen behöver inte lämnas till den som ska bedriva myndighetsutövning eller den offentliga upphandlingen för att vara otillåten. Förmånen kan även riktas till annan, t ex beslutsfattarens kollega eller den som brukar beställa eller avropa ingångna avtal. En belöning kan också vara otillbörlig. Det är marknadsvärdet för den enskilda individen som gäller – inte inköpsvärdet. Tänk på att det också i dessa situationer är olämpligt med måltider eller andra arrangemang. En begäran om att få en förmån kanske är en försvårande omständighet – ökad risk för påverkan. Våga säga nej vid begäran! Det är ok att lämna ett varuprov till den upphandlande enheten.

Företag får inte lämna, utlova eller erbjuda en otillbörlig förmån till anställda eller uppdragstagare i myndigheter eller andra offentliga organ för utövningen av anställningen eller uppdraget.

För anställda och uppdragstagare inom offentliga organ gör sig särskilda skyddsintressen gällande. Det finns därför särskild anledning att iaktta försiktighet när det gäller förmåner lämnade till sådana personer. De omständigheter som ska beaktas särskilt vid denna bedömning är följande:

– Förmånens värde

– Mottagarens position

– Förmånens art

– Mottagarkretsen och formerna för erbjudandet av förmånen

Det är alltså betydelsefullt att förmånen har ett tydligt samband med och ingår som ett naturligt och nyttigt led i mottagarens arbete. Med det avses t.ex. att diskutera arbetsrelaterade frågor över en måltid, eller en studieresa där arbetsrelaterade programpunkter ingår.

Företag får inte lämna, utlova eller erbjuda en förmån till anställda eller uppdragstagare i ett annat företag eller offentliga organ om förmånen avser exempelvis:

– Penninggåvor och liknande.

– Penninglån, ställande av säkerheter, eftergifter av fordringar och liknande på villkor 
som inte är marknadsmässiga.

– Arbete hos mottagaren eller leverans av varor eller tjänster för privat ändamål och på 
villkor som inte är marknadsmässiga.

– Förmåner som är förenade med villkor att utföra något för givaren och som inte är 
godkända av arbets- eller uppdragsgivaren.

– Dold provision eller kickback till anställd eller uppdragstagare 
(dvs. annan än företaget). Till denna grupp hör även i normalfallet betalda nöjesresor, semesterresor, lån av bil eller fjällstuga för privat bruk på icke marknadsmässiga grunder. Särskilt allvarligt är om viss person begär att få egna presenter hemskickade eller att de erhåller onormalt stor rabatt.

De förmåner som anges i denna punkt är förmåner som i sig är sådana att de inte är tillåtna. Någon särskild otillbörlighetsbedömning behöver därför inte göras. Uppräkningen är inte uttömmande. Dessa förmåner alltid är otillbörliga d v s även för mottagare i privat tjänst. Marknadsvärdet för enskild individ är avgörandet vid bedömningen.

Vissa förmåner kan dock vara tillåtna om de uppfyller kraven för säljfrämjande aktiviteter. Sådana aktiviteter förutsätter avtal mellan två eller fler juridiska personer.